Slide background

Arbete med djur

På Lästringe-Alma AB består den dagliga verksamheten i Stallet av hästar, hundar och katter. Djuren går lösa på gården och ”arbetar” genom att umgås med brukare och personal. På det mer konkreta planet innebär detta för brukare att ge djuren skötsel och omtanke, där dagliga rutiner leder till deltagande i ett meningsfullt sammanhang. På det mer abstrakta planet innebär det icke verbal kommunikation, kroppslig uttrycksförmåga, gester och emotionell intention.

I Vaktmästeriet arbetar vi med de sysslor som finns på gården, gärna utomhus för att samtidigt kunna ta del av den natursköna omgivning som omger oss.

Ridterapi är sedan flera decennier en vedertagen sjukgymnastisk behandlingsform inom rehabilitering och habilitering för både barn och vuxna vid en rad olika funktionsnedsättningar. 

Arbete med djur inom vården är stort i många länder och har använts professionellt i över 30 år i bl.a. USA, England, Japan och Frankrike.

Där har man arbetat i två vårdformer:
1. Besöksprogram där vårdare tar med sig djur en gång i veckan under ett bestämt antal timmar.
2. Projekt med djur som är fast inneboende på vårdinrättningen, s.k. ”fasta djurprojekt”.

Stora organisationer, som ex Delta society i U.S.A gör över 1 miljon besök per år. Den metod som används är endera AAA som står för animal assisted activity och bygger på att man träffas och umgås med djuren och varandra. Spontana aktiviteter som saknar specifika mål och som inte dokumenteras eller redovisas i form av resultat.

Den andra metoden som används är AAT som står för animal assisted therapy och handlar om att djuret ingår i en behandlingsprocess där avsikten är att förbättra psykiska, fysiska och sociala funktioner. Arbetet riktar sig mot en specifik individ/grupp och med ett bestämt mål. Arbetet följs upp genom dokumentering som sedan kan redovisa ett resultat.

En av pionjärerna inom AAT, psykoterapeuten Levinson (1962), använde hundar i svåra former av terapi där vanliga metoder inte fungerade särskilt bra, t.ex. med autistiska barn. Levinson hävdade att djur har en unik kompetens att påverka människor i svåra situationer och med starka funktionshinder som autism och demens, där vårdpersonalen och traditionella metoder har begränsad eller ingen effekt (Levinson B. 1969), Pets and Human Development (Levinson B. 1972). Senare forskare som Stewart (1995) och Bergler (1995) hävdar att djur är naturliga terapeuter. De uppfyller spontant grundregler som att inte vara värderande, att lyssna, stödja, visa empati och använda icke-verbal kommunikation, d.v.s. kunna avläsa och signalera kroppsspråk. What Pets Mean to Humans: Well-Being and Quality of Life. Bonn University. IAHAIO konf. paper (Bergler. R. 1992) och Dogs as a natural counselors (Stewart. M.1995). 

Naturens inverkan

Att naturen även är viktig har forskare som Ulrich bl.a. redovisat med experiment som visar att t.o.m. passiv naturkontakt, t.ex. att kunna se ut på naturen, ger signifikant stressreduktion på mindre än fem minuter. Längre och mer aktiv kontakt ger fysiologiska förändringar på blodtryck och puls, kortare vårdtider, färre komplikationer och halverad konsumtion av starkare smärtstillande mediciner efter operation (Ulrich R. 2001 Effects of healthcare enviromental design on medical outcomes).

Ett stort antal utländska rapporter visar att AAA, aktiviteter med djur har god förmåga att ge allsidig psykisk, social och fysisk stimulans i alla åldrar (Wilson § Turner, 1998. Fine, ed, 2000).

Ridterapi används även inom svensk psykiatri. Från 1990-talet och framåt har det publicerats flera studier där man använt ridterapi för olika psykiatriska störningar, som ätstörningar, psykotiska sjukdomar, depressioner och aggressivt beteende. I studien ridterapi refererar Halvarsson och Ekström (2000) till Scheidhacker som menar att kommunikationen under ridningen är icke verbal och liknar den tidiga mor-barn relationen.

Syftet med behandlingen är att öka kroppskännedom, kommunicera och samspela med hästen genom bland annat kroppsspråk, träna balans, koordination, rörlighet, styrka och uthållighet samt att reglera fysiska och psykiska spänningar. Syftet är också att bryta isolering och genom att umgås med andra i grupp lära sig hantera sin rädsla inför något som är stort starkt och i viss mån skrämmande.

Det kan ge en möjlighet att vara modig och utveckla sin inre styrka, ersätta negativa tankar och få positiva erfarenheter, få en möjlighet att styra situationen, träna tydlighet och konsekvens i verbal och icke verbal kommunikation samt ge möjlighet att ta fram viljekraften och att sätta mål. Men också ge möjligheter att hitta egen kontroll. Studiernas resultat (Halvarsson och Ekström 2000) visar att man efter ridterapin hos patienterna kunnat notera mer normalt ätbeteende, större ansvar och kontroll för sin egen situation, bättre kroppskännedom, ångestreducering, stigande självkänsla, positivare självbild samt bättre förmåga att kommunicera verbalt och icke verbalt.